Kalkon – en naturlig del i en hälsosam kost

Det kanske främsta kännetecknet för kalkonkött är att det innehåller mycket protein. Med omkring 24 gram protein per 100 gram kalkonkött är det ett av de proteinrikaste livsmedlen som finns. Kalkonens protein är dessutom av högt biologiskt värde, vilket innebär att det är lätt för kroppen att använda, till exempel för att bygga och reparera muskler, skelett, brosk och annan vävnad. Det innehåller alla de nio aminosyror som kroppen inte själv kan tillverka och som vi därför behöver få i oss via maten. Ett tillräckligt proteinintag bidrar till mättnad, både vid den specifika måltiden och mellan måltiderna, och gör det lättare att äta en lagom stor portion och att avstå från småätande. Det i sin tur ökar förutsättningarna att hålla en hälsosam vikt.

De flesta människor får i sig tillräckligt med protein, men inte alltid från de lämpligaste källorna. Många får till exempel i sig onödigt mycket rött kött, det vill säga kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Ett intag på över 500 gram (tillagad vikt) rött kött i veckan är förknippat med en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Genom att byta ut en del av det röda köttet mot andra proteinkällor minskar den risken. Kalkon och annan fågel utgör tillsammans med exempelvis fisk och skaldjur, ägg, magra mjölkprodukter, nötter och baljväxter hälsosamma källor till såväl protein som till annan näring.

Ett annat kännetecken för kalkonkött är att det är magert, och det fett som finns består till stor del av hälsosamma, omättade fettsyror. En av dem är linolsyra som bidrar till att hålla normala kolesterolnivåer i blodet, vilket i sin tur skapar en gynnsam miljö i blodkärlen. Linolsyra är en så kallad fleromättad fettsyra, och fleromättade fettsyror skulle de flesta må bra av att äta mer av eftersom det – i kombination med ett sänkt intag av mättat fett – kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Jämfört med andra populära köttslag som nötkött och fläsk innehåller kalkonkött både mindre fett och fett av bättre kvalitet, det vill säga en bra balans mellan mättade och omättade fettsyror.

Kalkonkött innehåller de flesta mineraler som kroppen behöver, till exempel zink, selen, järn, magnesium och jod. Där finns även vitaminer, som A-vitamin, olika B-vitaminer och D-vitamin. Just D-vitamin är extra bra eftersom det är ett av få vitaminer som vi riskerar att få i oss för lite av, särskilt under vinterhalvåret när solen står för lågt på himlen för att bidra med D-vitamin. D-vitamin reglerar kalkbalansen i skelettet och tänderna och deltar även i andra processer i kroppen. De enda vitaminer som kalkonen saknar är C-vitamin och E-vitamin, men dem brukar det inte vara något problem att få i sig tillräckligt av. C-vitamin finns i exempelvis citrusfrukter, grönsaker och potatis. E-vitamin finns bland annat i nötter, ägg, fullkornsprodukter, rapsolja och andra vegetabiliska oljor.

Tillagning och val av produkt spelar viss roll för hur hälsosamt kalkonkött är. Om köttet är fryst, färskt eller malt till färs har däremot ingen betydelse, men det är viktigt att tillaga köttet så att det får en innertemperatur på minst 70 grader för att minimera risken för matförgiftning. Vid grillning är det precis som med annat kött viktigt att undvika att grilla för hett eller över öppen låga, för att förhindra att ohälsosamma ämnen bildas. Köttet bör inte dra åt det brända hållet utan vara vackert gyllenbrunt.

Sedan några år tillbaka finns ett råd från Livsmedelsverket om att minska intaget av charkuterier, eftersom ett högt intag misstänks kunna påverka hälsan negativt. Det här rådet gäller inte bara chark av rött kött utan även kalkon och annan fågel. Men för den som ändå längtar efter chark är fördelen med att välja en produkt av kalkon framför en gjord på rött kött att åtminstone intaget av rött kött minskar. Det kan också vara bra att hålla i minnet att hälsa varken skapas eller förstörs av enstaka livsmedel. Det är helheten som är det viktiga.

I ett vidare hälsoperspektiv är det bra att välja svenskt kalkonkött, inte minst för att användningen av antibiotika är så låg. Utomlands ges antibiotika ofta i förebyggande syfte, medan det i Sverige bara används vid behov. Sparsam användning av antibiotika är ett viktigt led i att försöka bromsa spridning och utveckling av antibiotikaresistens.

Bra mat bidrar med en kombination av näringsämnen, antioxidanter och andra skyddande ämnen som tillsammans ger fler positiva effekter än de skulle ha haft var och en för sig. Det brukar kallas för “the Power of Food”. Översatt till mat handlar det om naturligt fiberrika livsmedel som frukt och grönsaker, baljväxter, nötter och fullkornsprodukter, samt fisk och skaldjur, vegetabiliska oljor och magra mjölkprodukter. Forskning visar att matvanor som bygger på dessa typer av livsmedel kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Här har även kalkonkött en självklar plats som den magra, näringsrika proteinkällan den är. Och inte minst kan det bidra till många härliga måltider, kanske till och med i goda vänners lag? En måltid kan ju vara så mycket mer än ett uppfyllt näringsbehov.